Oskar Hanska

du har fortfarande lockigt blont hår
och framtänder som en kanin när jag säger
”nej, du får fan inte sova i min säng i natt
jag vill inte dela täcke med dig och lampan ska vara släckt”
du kanske hatar mig du kanske
gråter i smyg och undrar vad du har gjort för fel
men lillebror, pam pam pam
bli inte som mig när du blir stor
för jag vill bara att du aldrig ska behöva
dela mina mardrömmar
”håkan hellström suger”
”aa, hah”och det är det vi får
en enda och sista gemensam sak
ett enda hånande syskonskratt åt andra
där vi aldrig kan gråta med varandra
åt oss själva
när vi slutar att skratta med varandra
åt oss själva
vi spelar fantasi-NHL på frostig bar mark
fucking Stanley Cup Final med jublande publik
i bakgrunden som på hockeykorten
när plötsligt bang
bandybollen fönsterrutan sprickan i glaset
och lärdomar från en far
kommer som paket på julafton från en mor
de slås in med kärlek
och jag är tyst
inte ett ljud inte ett andetag medan handen höjs över dig
en torr arbetarhandflata
ett glödande stekjärn med fräsande finskt vemod som slår
gång på gång på gång ner
genom sju lager naken hud för att spetsa nerverna
explodera i blixtar som
vitmålade taggbuskar med klasar av nypon fyllda med svidande klipulvervi alltid gnuggar i nacken på varandra
och så draget i håret på den stora pojken”det ska ju vara jämnt”
vi blev aldrig hockeyspelare
jag var kort och tjock och lite smartare
du har alltid varit större än jag
men nu bränner du den söta gröna sommaren som jag och mina knattekompisar startade gräsbränder
dagen efter sista april med alla upphittade kinaskott blixtkulor och thunderkings
vi tömde på krut och byggde hemmagjorda bomber av
du gör det för rökens skull
jag försökte upptäcka elden igen och igen och igen
men saltvatten släcker lågan
trots hettan bakom pannan i pulsen i pratet i prutandet på kärlek och
när jag flyr undan som vanligt in i närmaste famn med bröst och ett leende där jag får knulla bort besvären tänker jag
lillebror pam pam pam
bli inte som mig när du blir stor
vissa hål går inte att fylla hur många du än tränger in i
”fan, tjejer suger”
”aa, hah”
och det är det vi får
en enda och sista gemensam sak
ett enda barnsligt syskonskratt åt alla dom där andra
där vi aldrig kan gråta med varandra
åt oss självadagen vi slutar att skratta med varandra
åt oss själva