Valparna har kommit!

I söndags kväll gick vattnet för vår lilla prinsessa, Vicky stannade uppe med henne på natten så jag kunde sova några timmar pga jobb tidigt dagen efter. Efter jobbet på måndagen hade inget kommit ännu och jag åkte lite motvilligt på buggen med Anna-Maria och Annika. När det var ca 15 min kvar av dansen ringer Vicky och berättar att den första valpen kommit. Vi åkte hem fortare än fortast och var med när Nena fick resten. Hon var så duktig. A.M och Vicky med. Mesig som jag är var jag tvungen att lämna köket för en kräkpaus och jag är så känslig för bllod och sånt så jag var inte till myccket hjälp tror jag...

Men nu är de små underverken här. Nena vill inte lämna dom en sekund, inte ens för att gå ut på toa. Men det måste hon göra ändå... Hon är så duktig och tar hand om dom så bra.

Nu har vi ca 8 veckor framför oss av äcklig valplukt och gnäll men under den tiden kommer vi ha 7st underbart söta små liv i köket=)

hmm...

Det är svårt att ta till sig det som händer på Haiti... Det går inte att förstå alls. Eller på andra platser i världen... Och här sitter jag i uppsala och är lyckligare än någonsin, mår hur bra som helst och klagar över saker såsom pengar eller tid... Jag vet inte om det är orättvisa eller handlar om att befina sig på rätt plats. Vi får väl fortsätta be för de behövande och vara tacksamma för att vi har det så bra som vi faktiskt har det.

Peace!